Resan upp mot Wilpena Pound borjade med att plocka ut en hyrbil, snabbt lara sig ga in pa vanster sida av bilen, att INTE dra igang vindrutetorkarna nar man egentligen vill satta igang blinkers, halla sig pa vanster sida av vagen, ja ni hajjar grejen. Det tog nastan en timme att lamna staden, Adelaide breder ut sig, villa for villa. Langst vagen mots man av sma budskap, trevliga, inte alls pekpinna som man som svensk ar van vid utan mer lite humor. Tex, “Dont drive lika a (bild pa en tupp)” eller Dont drive lika a W+(ett ankare). Nar vi passerat Port Augusta svangde vagen upp rakt norrut och vagarna blev mer och mer odsliga. Vi motte typ tre bilar och en odla. Blev lite oroliga nar det tog lite val lang tid innan bensinmack dok upp men tillslut kom det en, tanka, glass och kolla in killen med banjo. Vid femtiden var vi allafall framme, idyll, liten resort insprangd i vildmarken, vilda kangurus utanfor den lilla poolen, alla bar skinnhatt. En kall ol pa det och lite mat. Check.