Under det kinesiska nyåret var Laban ledig en vecka från skolan. Då passade vi på att ta en trip till norra Thailand, till Chiang Mai. Sex dagar fyllda med skojiga äventyr.

Dag 1 – Resdag

Söndag eftermiddag och vi åker till flygplatsen. Gott om tid, till både incheckningskö och middag bestående av hamburgare. Lågprisflyg har sina fördelar, man hamnar ofta på Terminal 2 vilket är lugnare och mindre folk. En aningen försenad boarding men annars lugnt. Planet fylls till bredden och vi väntar på att taxas ut. Efter en kvart av väntan sprakar högtalarna till och kapten meddelar att de upptäckt ett tekniskt fel och att de avvaktar eventuell reparation. Vi suckar ikapp med resten av planets passagerare och väntar. Den salta hamburgaren gör sig påmind och jag reser mig upp för att gå bak i planet och be om vatten. Precis när jag fått mitt vatten och ska vända tillbaka meddelare kapten att vi ska gå av planet. Alla ställer sig upp som på en signal och jag blir fast längst bak i planet, balanserande två vattenglas och försöker kallprata med flygvärdinnorna om tekniska fel och att det är bra att de upptäcks när vi fortfarande står på backen. Till slut är alla av, så även jag och vi avvaktar nästa steg. Det visar sig att vi får byta plan och resan blir som tur av denna kväll.

Dag 2 – Tempel, mc och ruiner

Denna dag är lite oplanerad och vi njuter av semester och sover ut. Äter frukost och ger oss sedan ut på stan för att kika på Chiangs Mais berömda tempel. Det finns ett gäng (runt 200 stycken) och vi besöker ett par av de större. Det är vackra byggnader, mycket guld och många buddhastatyer. Solen hettar och vi bryter av med lunch. Efter lunch blir det lite vila, vilket innebär att jag lägger mig vid poolen, Laban hänger sig till YouTube och Peter går och tar en massage. Runt fyratiden är vi ändå rastlösa igen och bestämmer oss för att hyr ett par scootrar och kika på en ruinstad utanför Chiang Mai. Vi drar iväg på våra 150-kubikare söderut till Wiang Kum Kam. En stad som för länge sedan är utraderat sånär som på ruiner för stadens tempel. Resan tid sker via sexfilig motorväg och det är inte så lite skönt att svänga av från stora vägen in på mindre vägar. Vi åker förbi områden med slitna hus, lösa hundar och doftande thaimat. Mysigt.
Efter en god thaimiddag på stan promenerar vi bort till en Thai boxningsstadio och tittar på kvällens evenemang. Ett antal matcher på klubbmästerskapsnivå och något slags clownnummer med ett gäng som slåss i ringen med förbunda ögon. Konstigt men en upplevelse det med.

Dag 3 – Tempel bland molnen

Efter frukost hoppade vi på våra scooters igen. Och tog oss norrut längs en hårt trafikerad väg. Sedan upp en slingrande väg uppför bergen mot templet Doi Suthep. Templet ligger ca 1200 meter över havet och bjuder på en fantastisk utsikt om än disig. Vi var inte ensamma om man säger men templet var stort och vi vandrade runt och tittade på ännu mer bladguld och buddhor. Runt templet trängdes massvis med små stånd med frukt, mat, souvenirer, kläder, hattar med mera. Trångt, mycket folk men ändå på något sätt charmigt. Vi åt varsin grillad majskolv och puttrade sedan ner en bit längs berget tills vi kom till ingången till en National Park. Där inne var det raka motsatsen till trängseln längst upp. Tyst och vackert. Vi tog en liten minitrail upp längs ett vattenfall, genom skogen och tillbaka. Inte så långt men mycket upp och nerför. Hungriga och lite trötta satte vi oss på våra tvåhjulingar och tuffade hem mot hotellet igen. Där åt vi en rejäl lunch och varsin kall Singha. En välförtjänt vila enligt samma rutin som gårdagen innan vi duschade, bytte om och tog oss medelst TukTuk till en annan del av staden, Nattbazaren. Till skillnad mot delen av Chiang Mai där vi bodde, vilket var innanför den gamla muren, myllrade det här av kommers, barer, flickor m m. Vi strosade omkring ett tag längs marknaden. Jag hade kollat upp en bra restaurang i området som låg precis vid floden, The River Market. Var en av Chiang Mai´s finare ställen tydligen. Och fint var det. Lång kö och vi hade inte bokat bord. Men efter lite snick och snack med personalen så fick vi till slut ett bord. Maten var helt gudomlig. I Thailändska mått dyr men inte för en Hongkongbo. Proppmätta på krabba, fisk, vårrullar, nudlar, spätt mm tuktukade vi hem igen.

Dag 4 – Elefanter

Denna dag var bokad sedan länge. Vi skulle besöka ett av projekten arrangerade av Elephant Nature Park. En park som räddar och tar hand om elefanter som på olika sätt misshandlats eller behandlats illa av människan. Vi hade bokat ett besök på The Karen Expericence. En bil hämtade upp oss vid halv nio på hotellet. Vi och sju personer till åkte sydväst ut mot bergsområdena där. Efter cirka 1,5 timme bytte vi fordon i en liten by. Till en fyrhjulsdriven jeepliknande sak. Efter ytterligar en timme på skumpiga slingrande grusvägar kom vi fram till några bambuhus mitt i naturen. Där fick vi lite vatten, fick byta kläder och varsin säck gurka. Mot oss kom sedan fyra elefanter, två vuxna och två små, en tre respektive femåring. Ivrigt åt dessa kolosser ur våra händer. Mäktigt att stå intill dessa tunga gigantiska men ändå smidiga djur. Efter gurkbuffén vandrade vi tillsammans med elefanterna in i skogen. Det brakade och knakade där de bökade sig fram för att hitta de bästa grenarna att knapra på. Till synes obekymrade av oss små människor som storögt tittade och försökte gå så nära vi vågade. Efter drygt en timme bröt vi av för lunch. Elefanterna åt vidare på grenar i skogen och vi gick en fantastisk vegetarisk lunch på verandan av ett av bambuhusen.
På eftermiddagen var det dags för gyttjebad. Glada elefanter som lekte, ålade, vältrade sig i gyttjan som om de vore kattungar medan vi stod med gyttja upp till knäna och masserade de elefanter som ville. Sen genom skogen ner till ett vattenfall där vi tillsammans sköljde de fyra snabeldjuren rena.
En fantastisk dag där vi fick chansen att uppleva elefanter såsom de ska upplevas. I naturen, utan att rida, utan att se dem fastkedjade.

Dag 5 – Rafting, ATV och kväll i bergen

Även denna dag hämtades vi upp på hotellet, som vi även checkade ut ifrån. Nu gick resan, tillsammans med företaget 8Adventure, upp i bergen norrut. Vi tog oss till Kang Kuet där 8Adventure´s camp ligger, precis vid floden Mae Taeng. Där lämnade vi vår packning för att direkt ta oss uppströms ca 10 km. Efter en kort introduktion i inflateble kayaking började vi färden nedströms tillbaka mot Camp:en. Till en början rätt lugn färd, februari är en torr period. Men efter en halvtimme så började dragen bli vitskummande och vi fick känna på härlig rafting. En fantastisk natur runt oss, en pyton hängande i ett träd, härliga 3 timmar. Framme vid lägret igen tog vi en kort lunch för att sedan hoppa på ATV, fyrhjulingar. Vi fick, tillsammans med två tjejer från Taiwan, göra en kort testkörning. Laban klarade sig utan problem. Ena tjejen från Taiwan körde ner i diket ett par gånger men även hon fick till slut komma vidare med. Vi tog oss längs en bilväg i cirka 30 minuter för att sedan svänga in på dirtroads in i djungeln. En kort fika mitt i ingenstans där det bjöds på nötter och nygrillade spett för några kronor. Väl tillbaka igen efter 2,5 timmes körning var vi trötta och dammiga. Men ingen rast ingen ro. Vi tog en dusch i världsrekordfart för att sedan sätta oss i en jeep tillsammans med Eric (ägaren) och hans medarbetare och tog oss upp till toppen av berget. Där låg en Laho Nyi by. Det vill säga ursprungsbefolkning i området som fortfarande lever i små samhällen utan el, avlopp och moderniteter. Där fick vi kampera i ett klassiskt bambubyggt hus med en veranda med utsikt som inte gick av för hackor. En eld gjordes upp och vi bjöds på thailändsk klassisk mat och grillat fläskkött. Några av Erics medarbetare och tillika invånare i den lilla byn tog fram en gitarr och lirade thailändsk schlager… eller nåt. Mysigt var det iallafall. Mätta och belåtna gick vi in i vår lilla hydda och la oss under våra myggnät i sovsäckar och sov väldigt gott…

Dag 5 – Hiking med Wiki-mannen

… tills ungefär en miljon tuppar började gala vid sisådär femrycket på morgonen. Men men, man kan ha en sämre väckarklocka. Vid 7 serverades frukost runt elden på verandan. Klassisk thailändsk rissoppa med koriander och kyckling. Och ett par koppar kaffe. Vi packade ihop våra grejor och gjorde oss redo för dagens äventyr. Hiking nedför berget tillsammans med Erics kompanjon Kriangsak. Genom en otroligt vacker miljö, djungel med miljoner av växter och utmanande stigar. Men det var nog ändå Kriangsak som var den stora behållningen. Han visade sig vara en vandrande wikipedia om Thailands flora och fauna. Han visade farliga växter, roliga växter, karvade hästar ur bambu, gav smakprover från örter och frukter mm. Uppväxt i området och med en pappa som jägare gav Kriangsak en unik kunskap om området vi vandrade igenom. Efter cirka 4 timmars vandring var vi nere vid 8Adventures läger igen och åt en välbehövd lunch. Sen var det bara att packa ihop och ta oss tillbaka till Chiang Mai och ett nytt hotell.

Dag 6 – Muta polisen

Det var rätt skönt att sova ut efter tre dagars fullspäckat schema. Vi åt frukost på ett cafe och funderade lite på hur vi skulle spendera vår sista dag. Flyget gick sent samma kväll och vi var utcheckade från hotellet. Vi bestämde oss för att än en gång hyra scootrar. Vi hade siktat in oss på ett område lite nordöst om Chiang Mai´s ringmur där en konstgjord sjö med ett stort antal restauranger skulle ligga. Ut på hårt trafikerad motorväg igen. Nästan framme vid vårt mål ser vi ett antal poliser vid vägrenen. De viftar och stoppar oss samt ett annat par (även de turister) som åker bakom oss. Ingen annan, bara vi. De går fram rätt bryskt och aggressivt om att vi ska visa körkort. Vi har naturligtvis inga, och även om vi hade våra svenska med oss så skulle det nog inte hjälpa. De är ute efter pengar. Till slut går vi med på att betala 1000 bath i straffavgift för att vi åkt utan internationellt körkort. Men inga kvitton skrivs och sedlarna knölas ner i ena polisens sidoficka. Och vi släpps iväg igen. Vi inser att vi dessutom precis åkt förbi avfarten till den konstgjorda sjön. Vilket innebär att vi faktiskt skulle missat poliserna om vi svängt in rätt. Mutter mutter, vi svänger tillbaka och hittar infarten. Området är lugnt och få människor sitter vid restaurangerna. Det verkar vara kvällen som gäller här. Men vi väljer ut ett ställe och går in. Kyparen blir alldeles till sig och visar oss ett sitta-på-golvet-bord vid vattenkanten. Han kan ingen engelska och vår thai är ytterst begränsad. Området är ingen turistattraktion utan verkar vända sig till Chiang Mai´s unga. Det är en viss sportbarkänsla på något sätt men utan tv-skärmar. Vi lyckas i alla fall beställa in varsin Singha/Cola, en stekt ris och en Pad Thai att dela på. Vi tar småvägar tillbaka genom ett antal mindre lugna samhällen. En mysig tur så här sista dagen.
Det är dags att ta sig till flygplatsen. Vi lämnar igen scootrarna och tar en TukTuk (förstås) till flygplatsen.