Flyg från Hong Kong, helt ok även om det var lågprisflyg, tog ca 2,5 timme. Hotellet var verkligen fint, stort rum designat i betong och varma färger. Litet och personligt. Vi langade in våra grejor på rummet och promenerade ner på stan, mycket folk, speciellt på Night Market och Pub Street. Tröjor för en dollar etc. vi hittade en ok restaurang i området och beställde in lite varierat grillat, ris och stekta grönsaker. Grillade kom in men inget annat. Till slut s vi till om riset som då kom in men grönsakerna lyste med sin frånvaro. Trevlig kväll ändå, vi begav oss hem, trötta och mätta.

När man känner sig som Lara Croft
Frukost klockan halv sju, med en liten buffé men med ala carte val som ingick. Å vad jag gillar frukost man får beställa från meny. Här fanns allt ifrån engelsk fullskalig frukosttallrik till lokala alternativ. Jag slog till på en Kambojansk congee, smarrigt.
Sen iväg med Tuk Tuk till tempel. Vi började med klassiska Angkor Wat, mycket folk, ännu fler kineser.sedan vidare till Angkor Tom, ett stort område, lite lugnare, otroligt skön känsla. Välbevarat och ok att gå runt överallt, vilket gjorde att man kände sig som Lara Croft i Tombrider. Vi tog en paus med en liten och enkel lunch längs vägen. Än en gång tappades vår beställning bort. Men efter påminnelse kom även Labans rätt. Sista templet för dagen hette Prohm, ett tempel där träden liksom tagit över, slingrande runt murar och sten. 

Ofrivilligt stop
Vid ett-tiden bestämde vi oss för att åka hem till hotellet igen, men ack där gick vi bet. Vår Tuk Tuk gick sönder och vi blev sittandes längs en väg i nästan en timme. Nåja, det gick ingen nöd på oss. Tyckte mer synd om vår lilla chafför som meckade och skruvade innan han gick ge upp och ringa på förstärkning. Väl hemma och lite trötta blev det en tidig middag på stan. På väg hem tänkte jag att jag skulle vara lite smart och boka en Tuk Tuk på stan istället, vilket skulle bli billigare. Jag hittade en ung man sittandes vid sin Tuk Tuk och högg honom. Vi kom överens om pris (betydligt lägre än hotellets tjänst) och tid nästa morgon.

Porslinsexpress och hosta
På natten blev det dock ett evigt springande på toaletten, dessutom hostade Peter och Laban nästan sönder lungorna i efterdyningarna av sina sega förkylningar. På morgonen insåg vi att vi inte kunde åka iväg på tempeltur denna dag. Jag tog med mig en slant och gick ner för att möte vår chaufför som ivrigt stod och väntade. Hans besvikelse var enorm när han fick veta hur det stod till. Men jag gav honom 10 dollar och bestämde ny tid dagen efter.

Istället för kulturella upplevelser hängde vi runt poolen, tog en massage och kryade på oss.

En lång dags färd
Dagen efter kände vi oss alla lite bättre och klockan halv åtta stod vi redo för att ta oss hela vägen upp till Kbal Spean. Det innebar nästan 2 timmars Tuk Tuk längs Kambodjansk landsbygd och det var det värt. Fantastiska vyer och intressant att se hur livet på landet tedde sig. Väl framme pekade vår förare oss i riktning in mot skogen, vi var nästan ensamma sånär som på några enstaka Tuk Tuks. Jag hade glömt att ta på mig ordentliga skor, så med flip-flop och med febrig Peter och lite hängig Laban hikade vi genom stock och sten. Det visade sig vara en 6 km lång hike till templet. Mitt i skogen halvvägs, stötte vi på några kvinnor som sopade stigen, sopade den ren från löv typ. Vi fortsatte genom skogen och tänkte att det väl var en fint tempel som kräver sådan lång promenad, och till det sopande tanter. 

När vi kom fram visade sig det vara lite ristningar i berget här och var. Inget mer. Snopna vände vi om och tog oss de 6 km tillbaka till vår Tuk Tuk. 

Kvinnor kan…bättre
Nästa stop var Banteay Srei, det s.k kvinnotemplet, sägs vara uthugget endast av kvinnor. Ett lite mindre tempel men med väldigt detaljerade mönster och figurer. Vi tog ett par tempel på vägen men sedan åkte vi tillbaka till hotellet. Rätt nöjda med vad Angkor Wat hade att erbjuda. En upplevelse utöver det vanliga. Lägg till ett fantastiskt hotell, supergod mat och väldigt vänliga och trevliga människor. En mycket bra resa.